Intensiv provtagning och bearbetning på linje ut ifrån Kolymafloden i östra Östsibiriska Havet

71.5N/169E Östsibiriska Havet utmed transekt från Kolyma och norrut

Vi har nu varit igång med intensivt kontinuerligt arbete sedan tisdag morgon och jobbar oss nu ut ifrån kusten för att följa Kolymaflodens geologiska läge i havsbotten där en undervattensdalgång nu finns. Vi hoppas att det kan ge intressanta möjligheter för både sedimentstudier och metanavgång såväl som för studier av vattencirkulationen. Östsibiriska Havet tros vara av särdeles stort intresse för kolflöden och kopplingar till ett föränderligt klimat. Det är också världens största kusthav och samtidigt det minst undersökta. Jungfrueligt hav ur forskarsynvinkel.

Alla grupper är nu fullt aktiva. Vårt 6-personer starka biogeokemigäng från SU är nu indelat i två delvis överlappande skift för att hålla igång på alla stationer dygnet runt. Det är en enorm arbetsbelastning på alla händer just nu. Visst gnisslar det ibland lite emellan trötta kamrater men i stort så funkar det hela väldigt bra. Precis alla jobbar stenhårt. Om inte isen eller den tilltagande oceandyningen ställer till några rejäla spratt så kommer denna 15-stationers intensivperiod att avslutas imorgon fredag kväll.  Därefter får vi ett par dygns återhämtning. En helg de facto. Därmed är huvuddelen, eller åtminstone de viktigaste delarna, av vår forskargrupps provtagningar isåfall avslutade. Därefter följer en del transekt för att studera vattencirkulationen för oceanograferna. Sen gäller det att ta sig hem också. Vi kommer vara 12 tidszoner bort; 190 grader östligt. Detta är på så vis ”andra sidan jorden”.

Som det tydligen har rapporterats om hemmavid så visar satellit-baserade kartor över isutbredningen att det nu ska vara isfritt utmed vår rutt genom utmed Nordostpassagen. Verkligheten är för andra gången under expedition lite annorlunda. För fyra timmar sedan dunsade det till ordentligt när vi i det kompakta mörket tryckte stäven in i ett tätt område av rejäl drivis. Det tog oss 2-3 timmar av tuggande att äta oss igenom detta bälte som tur var inte var så stort.

Nu har vi kommit igenom och tagit en snabbstation och gryning kommer smygande.  För min del innebär det tre timmars vila innan det är dags att bli purrad för att ta på sig den mycket varma och sköna räddningsoverallen, trycka ner mössan i pannan och kliva ut på däck i snöstormen för att göra i ordning sedimentprovtagaren för ytterligare några bottenhugg.

Örjan Gustavsson, forskningsledare, ISSS-08

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: