143E/73N Sundet mellan Laptev och Östsibiriska Havet

30 augusti

Jorien Vonk

Hårt arbete ombord. Foto: Jorien Vonk

Nu är vi på Makrostation (8h) mitt i Dmitri Laptevsundet och provtar för fullt. Här med Nysibiriska öarna på utsidan och Oyagoski Yar på insidan pågår den snabbaste takten av erosion av hela den arktiska kusten.

Denna plats kan liknas vid Höga Kusten med 40 meter hög relief vid vattenlinjen men med en stor skillnad. Istället för granit så är landet här uppbyggt av mjukt material; av torvmossar och material som har burits med luften hit över långa distanser under senaste istiden. Denna s.k. yedoma har legat infrusen sedan dess men är nu utsatt för värmekollaps och ökad takt av vågerosion p.g.a. den längre isfria sommarperioden och ökad vind- och vågstyrka. På de ryska sjökorten varnas kaptenerna för att kustlinjen dras sig tillbaka och grunda bankar breder ut sig. Vi är intresseade av de biogeokemiska processerna som avgör vad som händer med det organiska material som frigörs.

Jag begrundade precis Vegaexpeditions karta och ser till min förvåning att den 30 augusti 1878 befann sig Nordenskiöld och hans grupp på exakt samma plats i Dmitri Laptevsundet som vi nu ligger ankrade vid. På dagen 130 år sedan. Min ryske kollega och expeditionschef Igor Semiletov har just talat med ITAR-TASS för andra gången under expeditionen och rapporterat om händelserna i Laptevhavet med framgångsrik provtagning och upptäckt av nya områden där permafrost ”locket” i havsbotten har börjat läcka igenom växthusgasen metan från underliggande depåer.

Den senaste fann vi i natt då våra geofysiska/seismiska instrument indikerade ovanliga pingelit strukturer (små isstrukturer som ser ut som sockertoppar, begravda i recenta sediment). Vi vände om och körde ny seismisk linje i 90 grader till den första och sedan provtagning av bottenvattnet som visade att metanhalten var 7 gånger högre än den kringliggande halten.

ITAR-TASS journalisten frågade även om kopplingar till Nordenskiöld-Sibiriakoff expeditionen. Vårt fartyg Smirnitiskyi är i år det första fartyg som lyckats ta sig igenom till Laptevhavet. För andra gången under denna expedition kommer en rapport från oss att sändas ut i den största nyhetssändningen, Radio Russia, den enda kanalen som vi nås av här ombord. Tydligen gör de kopplingar till den svensk-ryska expeditionen som var pionjärer utmed vår rutt. 

Det är glädjande att media rapporterar om naturvetenskap. I jämförelse med t.ex. kulturområdet så upptar naturvetenskap vädligt lite mediautrymme. Dagens Nyheter har en daglig kulturdel. Kanske dags för en Vetenskapsbilaga en dag i veckan? Det är uppenbart att klimatstudier nu står i blickfånget. Vi har även haft kontakter med svensk radio, TV och tidningar under expeditionen. Det är en utmaning att söka föra ut en balanserad bild av våra studier i nyhetsmedia. Jag känner mig själv dåligt tränad och förberedd på denna aspekt av expeditionen. Våra studier tar ju minst ett år och i flera fall flera år att publicera i vetenskapliga tidskrifter samtidigt som journalisterna förstås vill ha svar på dagen. 

För att bibehålla integriteten av vetenskapen är nogrann peer-review baserad gransking av manuskript och därefter publicering i internationella vetenskapliga tidskrifter en grundbult. När det väl är publicerat så är det kvalitetsgranskat och vi litar på det materialet som ny kunskap som därefter alltid kommer finnas tillgänglig. Vi oroar oss för ”cold fusion” fenomenet (amerikanska forskare gick ut i media med ny stor ”upptäckt” om enklare sätt att framställa användabar energi på som sedan inte kunde bekräftas och publieras i vetenskapliga tidsskrifter) men vi ska naturligtvis i möjligaste mån söka bidra även till nyhetsområdet och allmänbildningen – utan att kompromissa med den vetenskapliga publiceringsmetoden.

Kanske borde en kort kurs i mediaträning göras obligatorisk eller åtminstone lättillgänglig för alla doktorander (och forskare/lärare) vid Stockholms Universitet?* Inom Bert Bolin centrat för klimatforskning (Linnecentrum) har alla doktorander som jobbbar med klimatrelevanta projekt erbjudits detta.

Örjan Gustafsson, forskningsledare, ISSS-08
Institutionen för Tillämpad Miljövetenskap (ITM), Stockholms universitet

* Sedan många år tillbaka erbjuds forskare vid Stockholms universitet medieträning, men kursen är än så länge ej obligatorisk. För intresseanmälan eller ytterligare information tala med Maria Erlandsson, presschef, 08-16 39 53, maria.erlandsson@kommunikation.su.se (inlagt av Kommunikationsenheten)

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: